När Gunnar Wetterberg för en tid sedan föreslog att de nordiska länderna skulle bilda en union med Danmarks drottning som överhuvud (DN Debatt 27/10-09), kunde han vara säker på att läsarna, också de yngre, förstod den historiska anspelningen. Kalmarunionens drottning Margareta har en given plats i skolans historieböcker. Ibland är det också en exklusiv plats. I de över 550 arbetsuppgifterna till en lärobok i historia för grundskolan finns Margareta med som enda namngivna kvinna. Däremot finns fler än hundra mansnamn, från Nebukadnessar till Deng Xiaoping, från Birger Jarl till Fredrika Reinfeldt.

 

När Delegationen för jämställdhet i skolan beslöt att granska jämställdheten i läromedel i historia var brister att förvänta, särskilt mot bakgrund av Skolverkets kritiska granskning år 2006 av läroböckers förverkligande av skolans värdegrund. En genomgång av läroböcker i historia, två för grundskolan och två för gymnasiet plus en lärarhandledning, ger ändå ett resultat ägnat att förvåna. Självklart kan man förvänta en dominans av män, men att kvinnorna skulle vara så få är en överraskning.

 

 

Stor uppmärksamhet ägnas män inom filosofi, uppfinningar och vetenskap. En enda bok nämner en kvinna: matematikern Hypatia. Marie Curie, dubbel Nobelpristagare, finns däremot inte med någonstans.

 

Hypatia får epitetet ”den vackra”. ”Tjusiga tjejer har alltid fascinerat reklammakarna” heter det i texten till en bild på en kvinna som kör hästräfsa. ”Det ljuva livet i sultanens harem” är beskrivningen till en annan bild – hur ljuvt det var för haremsdamerna får man inte veta. Om conquistadoren Cortez heter det att vid sin ankomst till aztekerna ”fick han av hövdingen 20 unga flickor att roa sig med”. Om kejsarinnan Teodora berättas i en grundskolebok att hon före giftermålet med Justinianus arbetade på cirkus: ”I ett bejublat stripteasenummer låg hon naken på scenen, endast täckt av en hög med vetekorn, som två dresserade gäss åt upp.” Det är häpnadsväckande att möta sexistiska uttryck av denna art i läroböcker för skolan.

 

 

 

 

Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) är en statlig utredning som bland annat har i uppdrag att sprida kunskap om jämställdhet och genus i skolan. DEJA startade i november 2008 och leds av SACO:s ordförande Anna Ekström, FBF:s ordförande Birgitta Wistrand är en av ledamöterna. Rapporten som presenteras i dag – med Ann-Sofie Ohlander och Ebba Witt Brattström som författare – heter ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia” (SOU 2010:10). Den är den första i en serie forskarrapporter om genus och jämställdhet i skolan.