I år firar Hertha 150 år (1859 - 2009)!
För att fira det ger Fredrikorna ut ett jubileumsnummer av tidningen med frilans-journalisten Anne Jalakas som redaktör. Herthas jubileumsnummer presenterades den 22 november 2009, då Fredrikornas 125-års jubileumsfest (1884-2009) firades i Stockholm! Priset inklusive porto är 100 kr för ett nummer och 150 kr för två. Beställer du 10 ex kostar det 500 kr och för 100 ex är summan 4 000 kr.
Herthas historia börjar 1859 då Sophie Adlesparre-Leijonhufvud startade Tidskrift för hemmet tillsammans med Rosalie Roos. Tidskriftens syfte var att höja kvinnan i andligt avseende, ge kunskap och insikter i första hand. Litteraturbevakning och debatt var huvudområden.
År 1884 när Sophie Adlersparre startade Fredrika-Bremer-Förbundet insåg hon att förbundet behövde ett eget pressorgan. Tidskriften bytte namn till Dagny och skulle följa förundets syfte "en sund och laga utveckling av arbetet för qvinnans höjande i sedligt och intellektuellt så väl som i socialt och ekonomiskt hänseende."
Lotten Dahlgren blev redaktör år 1891 och arbetade tillsammans med Klara Johanson, litteraturkritiker, med att ge ut tidskriften en gång i månaden.
År 1907, då rösträttsstriden började på allvar, blev tidskriften veckotidning och utgavs av den ekonomiska föreningen Dagny, där flera olika kvinnoorganisationer samarbetade med Fredrika-Bremer-Förbundet. Redaktör var då Ellen Kleman.
År 1912 fick Dagny en konkurrent då Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt - L.K.P.R. - började ge ut en egen tidskrift. Prenumeranterna minskade.
Då fattade Fredrika-Bremer-Förbundet beslut att återigen ensam utge en tidskrift. Den fick namnet Hertha efter Fredrika Bremers roman från 1856, som pläderade för kvinnans myndighet och självbestämmande. Ellen Kleman fortsatte som redaktör men tidskriften ändrar nu inriktning och ägnar sig alltmer åt den viktiga bevakningen av olika politiska och lagstiftningsmässiga reformer på vägen mot den samhälleliga jämställdheten för kvinnorna.
Ellen Kleman tillsammans med Klara Johanson gav också ut en en samling av Fredrika Bremersbrev i fyra band med en omfattande kommentar. Utgåvan gjordes mellan 1915 och 1920.
Litteraturbevakningen var även i fortsättningen en viktig del i Herthas innehåll. Under 1920-talet tillkom också den intensiva bevakningen av kvinnofrågor i riksdagen. Dessutom speglar tidskriften Fredrika-Bremer-Förbundets verksamhet, vid denna tidpunkt mycket omfattande. Förbundet drev flera yrkesinriktade skolor. Rimforsa och Apelryd var de största. Apelrydsskolan är idag en stiftelse där FBF är huvudman. Verksamheten i lokala FBF-kretsar var också en angelägenhet för tidskriften liksom de årliga förbundsmötena.
År 1933 övertog Margareta von Konow redaktörskapet. Hon hade knappa resurser för sin tidskrift men deltog aktivt i olika opinionsbildande aktiviteter, bland annat för att främja kvinnorsyttranderätt i samhällsdebatten.