Sara Mohammad får Fredrika Bremer-förbundets Eva Moberg-pris

Varje år delar Fredrika Bremer-förbundet ut Eva Moberg-priset till någon som utmärkt sig särskilt inom jämställdhet, mänskliga rättigheter, fredsarbete och miljöfrågor. 2019-års pris går till Sara Mohammad, människorättsaktivist och grundare av organisationen “Glöm aldrig Pela och Fadime”. 

– Jag är både glad och stolt över att kunna ge årets Eva Moberg-pris till en person som visat prov på så stort personligt mod och sådan stark integritet som Sara Mohammad, säger Fredrika Bremer-förbundets ordförande Ulrika Kärnborg  

Ur juryns motivering:
“Sara Mohammad har under tjugo års tid med ett oförtrutet engagemang verkat för kvinnor, barn och även unga män som är drabbade av hedersrelaterat våld och förtryck. Hon startade organisationen ”Glöm Aldrig Pela och Fadime” år 2001, där hon ständigt visar sitt brinnande engagemang för dessa frågor. Sara Mohammads insatser för både enskilda människor och för att påverka beslutsfattare i Sverige är betydande. Med stor värme och skarpt sinne står hon alltid på de utsattas sida och fortsätter kampen för deras rättigheter”

Prisutdelning
Prisutdelningen sker onsdag 13 november på ABF-huset i Stockholm. Tillsammans med ordförande Ulrika Kärnborg kommer pristagaren Sara Mohammad och författaren och historieprofessorn Yvonne Hirdman, att delta i ett samtal om heder, jämställdhet och svensk kvinnohistoria. Biljetter finns tillgängliga på ABF-huset, via ABF Stockholms hemsida och på Billetto.
För att köpa biljetter: Klicka här 

Om Eva Moberg-priset
Eva Moberg var författare, dramatiker och debattör. Mobergs essä “Kvinnans villkorliga frigivning” från 1961, där hon kritiserar kvinnans dubbla roll som könsvarelse och människa, formade jämställdhetsdebatten under andra hälften av 1900-talet. 1960–62 var hon redaktör för Fredrika Bremer-förbundets tidskrift “Hertha”. Eva Moberg-priset instiftades av Fredrika Bremer-förbundet år 2017 och delas årligen ut till en pristagare som verkar i Eva Mobergs anda.

Om Fredrika Bremer-förbundet:
Fredrika Bremer-förbundet bildades 1884 och är en rikstäckande medlemsorganisation som arbetar för jämställdhet. Förbundet är partipolitiskt oberoende och religiöst obundet och sedan starten öppet för både kvinnor och män.

Tidigare pristagare.
2018 Sara Danius
2017 Katarina Wennstam


Sara Mohammad
Foto: Petra Kyllerman

Ladda ner bilden i högupplöst format 


Ulrika Kärnborg, ordförande Fredrika Bremer-förbundet
Foto: Magnus Bergström

Ladda ner bilden i högupplöst format 

För kontakt och mer information:
Lisa Minnhagen, verksamhetsledare Fredrika Bremer-förbundet

Telefon: +46 (0) 732 55 44 00

E-post: lisa@fredrikabremer.se

Till minne av Sara Danius

Foto: Thron Ullberg

Det är med stor sorg vi i Fredrika Bremer-förbundet tar emot beskedet om Sara Danius alltför tidiga bortgång, den 12 oktober 2019. Vi har beundrat och stärkts av hennes konsekventa, tydliga och intelligenta arbete, både som författare, kritiker, ständig sekreterare i Svenska Akademien och som modig feminist.

I september förra året hade vi äran och glädjen att tilldela Sara Danius ’Eva Moberg-priset’ med motiveringen ”Sara Danius: en banbrytande tänkare och en viktig röst för nedmonteringen av patriarkala strukturer.”

I ett inspirerande och dynamiskt samtal med föregående års pristagare, Katarina Wennstam sa Sara under prisutdelningen: ”Jag känner att systerskap är viktigare än någonsin tidigare och jag tror att fler kvinnor idag känner sig beredda att känna detta systerskap.”

I Saras minne har familjen startat ’Sara Danius Minnesfond’ för kvinnliga efterföljare inom essäistik och kritik. Stöd gärna fonden med en gåva till Bankgiro 5391-4727, märk gåvan Sara Danius Minnesfond.

Fredrika Bremer-förbundets styrelse 20 oktober 2019

FBF söker praktikanter till vårterminen 2020

Inför vårterminen söker Fredrika Bremer-förbundet två praktikanter: en med inriktning på sociala medier och kommunikation och en med inriktning på organisation. Läs mer om praktikplatserna nedan och skicka din ansökan med CV och personligt brev till kansli@fredrikabremer.se senast 8 november

För frågor och mer information kontakta kansliet på kansli@fredrikabremer.se.

Du kan även nå oss på telefonnummer: 0732–554400.

Praktik med inriktning på sociala medier och kommunikation

Vill du lära dig mer om opinionsbildning och kommunikation? Är du intresserad av jämställdhetsfrågor och att arbeta inom ideell sektor? Söker du praktik till våren? Sök då till oss!

Fredrika Bremer-förbundet är ett av Sveriges äldsta jämställdhetsförbund. Vi samlar engagerade medlemmar i våra lokalföreningar runt hela landet och driver opinionsbildande och folkbildande verksamhet för jämställdhet. Dessutom ger vi ut en av världens äldsta feministiska tidskrifter Hertha.

Som praktikant hos oss medverkar du i den löpande verksamheten, vårt kommunikationsarbete och är delaktig i planering och utförande av organisationens projekt. Du får även möjlighet att delta i arbetet med Hertha. Vi ser gärna att sökande har kompetens eller intresse inom kommunikation och sociala medier, men viktigast är ett brinnande engagemang för jämställdhet.

Praktiktjänstgöringen är varierande och innefattar även medlemskontakt och hantering av medlemsregister, arbete med våra stiftelser och uppgifter som rör våra kärnfrågor.

Praktikplatsen är oavlönad och bör vara en del av din utbildning. Vi ser helst att du förlägger en hel termins praktik hos oss på förbundets kansli i Stockholm.

Kvalifikationer:

  • Engagemang för kvinnors mänskliga rättigheter
  • Kunskap om genusfrågor
  • Kunskap i kommunikation, webb och sociala medier
  • Kan uttrycka dig väl i skrift
  • Erfarenhet av föreningsliv/ideell verksamhet är önskvärt
Praktik med inriktning på organisation

Vill du lära dig mer om opinionsbildning och idéburen organisationsverksamhet? Är du intresserad av jämställdhetsfrågor och vill arbeta inom ideell sektor? Söker du praktik till våren? Sök då till oss!

Fredrika Bremer-förbundet är ett av Sveriges äldsta jämställdhetsförbund. Vi samlar engagerade medlemmar i våra lokalföreningar runt hela landet och driver opinionsbildande och folkbildande verksamhet för jämställdhet. Dessutom ger vi ut en av världens äldsta feministiska tidskrifter Hertha.

Som praktikant hos oss medverkar du i den löpande verksamheten och är delaktig i planering och utförande av organisationens projekt. Du får även möjlighet att delta i arbetet med Hertha. Vi ser gärna att sökande har kompetens eller intresse inom påverkansarbete och organisationsverksamhet, men viktigast är ett brinnande engagemang för jämställdhet.

Praktiktjänstgöringen är varierande och innefattar även medlemskontakt och hantering av medlemsregister, arbete med våra stiftelser och uppgifter som rör våra kärnfrågor.

Praktikplatsen är oavlönad och bör vara en del av din utbildning. Vi ser helst att du förlägger en hel termins praktik hos oss på förbundets kansli i Stockholm. 

Kvalifikationer:

  • Engagemang för kvinnors mänskliga rättigheter
  • Kunskap om genusfrågor
  • Kan uttrycka dig väl i skrift
  • Kunskap i kommunikation, webb och sociala medier
  • Erfarenhet av föreningsliv/ideell verksamhet är önskvärt

Herthas höstnummer 2019 ute nu!

Kvinnornas planet är ett nummer där vi tagit oss an en fråga som på intet sätt ryms på 39 sidor, men som egentligen är för angelägen för att inte beröras på varje tidningssida, i varje publikation, varje dag” skriver Herthas redaktörer Lisa Stevik och Lisa Carlsson.

Numret samlar röster som på olika sätt berör klimatfrågan och jämställdhet. Kvinnornas planet innehåller flera intervjuer, bland annat med klimatfeministen och före detta EU-parlamentariken Linnéa Engström samt reportage om köpstopp, maskulinitetsnormer inom klimatrörelsen och mycket mer. 

Medlemmar i Fredrika Bremer-förbundet får hem Hertha i brevlådan. Icke-medlemmar kan köpa numret för enbart 90 kr! Kontakta kansli@fredrikabremer.se för att beställa ett nummer. Vi har även en del tidigare nummer av Hertha till försäljning.

BRA-priset tilldelas Yalla Trappans initiativtagare Christina Merker-Siesjö

Fredrika Bremer-förbundets BRA-pris går i år till Christina Merker-Siesjö, initiativtagare, eldsjäl och ordförande för det sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan i Malmö.
-Ekonomisk självständighet för kvinnor och dess betydelse för ökad jämställdhet har alltid varit en prioriterad fråga för vår organisation, säger Ulrika Kärnborg, ordförande för Fredrika Bremer-förbundet. Priset delas ut den 23 september i samband med att Ulrika Kärnborg tillsammans med Sveriges jämställdhetsminister Åsa Lindhagen besöker Yalla Trappan i Malmö.

Motivering:
“Christina Merker-Siesjö har skapat en möjlighet för kvinnor med utländsk bakgrund, långt borta från arbetsmarknaden, att ta steget ut i förvärvslivet. Hon har med sin outsinliga energi åstadkommit en livskraftig och stabil verksamhet, som är präglad av innovationsrikedom och glädje och därmed bidragit till ökad egenmakt hos flera enskilda kvinnor. Genom att visa på goda och tydliga resultat av mångfalds- och jämställdhetsarbete i praktiken och outtröttligt dela med sig av detta arbete har hon också inspirerat och utmanat kommuner och näringsliv att starta upp liknande verksamheter runt om i landet.

Christina Merker-Siesjö har genom detta haft en stor betydelse för det som är Fredrika Bremer-förbundets uppgift, att förverkliga jämställdhet mellan kvinnor och män med samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i hem, yrkesliv och samhälle.

Yalla Trappan är ett socialt företag och kvinnokooperativ i Rosengård i Malmö som startades 2010 med syftet att skapa arbetstillfällen för kvinnor med utländsk bakgrund och hjälpa dem att nå ekonomisk självständighet. Idag har Yalla Trappan över 35 anställda med avtalsmässiga löner. Genom att bygga vidare på den kunskap, erfarenhet och kreativitet dessa kvinnor har med sig bedriver verksamheten kafé och catering, en syateljé samt lokalvård och konferensservice. Svenskundervisning i studiecirkelform är ett viktigt inslag i verksamheten där svenska är arbetsplatsspråket.

Delas ut i närvaro av jämställdhetsministern 
-Yalla Trappan bedriver ett oerhört viktigt arbete som ger kvinnor större makt och inflytande över sina egna liv. Jag hoppas och tror att verksamheten inspirerar och visar vägen för fler att ta tillvara på utrikes födda kvinnors kompetens, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister som tillsammans med Carina Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Malmö och Frida Trollmyr, kommunalrådet för Kultur-Fritid i Malmö, kommer närvara vid överlämnandet av priset.

Om Fredrika Bremer-förbundet:
Fredrika Bremer-förbundet bildades 1884 och är en rikstäckande medlemsorganisation som arbetar för jämställdhet. Förbundet är partipolitiskt oberoende och religiöst obundet och sedan starten öppet för både kvinnor och män.

Om BRA-priset:
BRA-priset är ett jämställdhetspris som har delats ut årligen sedan 1982 av Fredrika Bremer-förbundet. Nomineringar till priset sker av förbundets medlemmar inför årsmötet där beslut fattas om årets vinnare. Avsikten är att premiera och hylla personer eller projekt som på ett innovativt sätt stärkt utvecklingen av jämställdhet och flyttat fram positionerna för mänskliga rättigheter i allmänhet i Fredrika Bremer-förbundets anda.

Tidigare års pristagare:
2018 Zara Larsson
2017 Barbro Westerholm
2016 Anders Kompass
Fler pristagare

Ulrika Kärnborg, ordförande Fredrika Bremer-förbundet 
Foto: Magnus Bergström 

Ladda ner bilden i högupplöst format 

Åsa Lindhagen, Jämställdhetsminister 
Foto:Kristian Pohl/Regeringskansliet 

Ladda ner bilden i högupplöst format

Christina Merker-Siesjö, Yalla Trappan 
Foto:Urzula Striner 

Ladda ner bilden i högupplöst format 

För kontakt och mer information:
Lisa Minnhagen
Verksamhetsledare, Fredrika Bremer-förbundet

Telefon: +46 (0) 732 55 44 00
e-post: lisa@fredrikabremer.se

 

 

Kära riksdagsledamöter, kära demokratikämpar!

Den 9 september 2019, 100 år efter riksdagens beslut om kvinnors rösträtt i Sverige, talar Fredrika Bremer-förbundets ordförande Ulrika Kärnborg vid den sekulära högtidsceremonin i samband med riksmötet öppnande. Här får även du som inte var bland de 110 personer som samlats i Konstakademins lokaler på Fredsgatan, möjlighet att ta del av talet.

”Det var en gång en flicka som växte upp, lite oansenlig, grå och halt, i mitten av en stor barnaskara på den värmländska landsbygden. Hennes barndom utspelade sig under den oscariska eran – en tid i svensk historia då begåvade kvinnor stötte på särskilt hårt motstånd – och hennes familj kämpade med kroniskt dålig ekonomi. Ändå lyckades den här flickan bli en av landets genom tiderna mest framgångsrika författare, den första kvinnan på parnassen och till sist även mottagare av Nobelpriset i litteratur.

Låter det inte mirakulöst?

Jo, Selma Lagerlöfs öde, för ni har väl redan gissat den lilla flickans namn, blev lika fantastiskt som intrigen i hennes debutroman ”Gösta Berlings saga”. Lagerlöf var ju en författare som bröt mot regler. Hon använde legender och myter i en tid när många hade börjat se ned på sagoformen. Hon levde samkönat trots att homosexualitet var det största tabut. Med tiden kom hon att bli en tung auktoritet i politiska frågor, trots att kvinnor under större delen av hennes karriär inte ens hade rösträtt.

Hur kunde hon klara allt detta? Och varför just hon?

Ett svar är att Lagerlöf, förutom enorm talang och en viljestyrka som nästan var skrämmande, också hade tajming. Hon hade turen att födas in i en tid då kampen för lika rättigheter ledde till att kvinnor också för första gången kunde ge sig ut i offentligheten.

I år firar vi att vår demokrati fyller 100 år. Det är alltså ett sekel sedan kvinnorna i Sverige blev fullvärdiga medborgare och det var Agda Montelius och Gertrud Adelborg från Fredrika Bremer-förbundet som lämnade över den första petitionen om kvinnlig rösträtt. 1910 skrev feministen Elin Wägner den sedermera klassiska romanen Pennskaftet. I boken förekommer en ironisk kamrer som ingår i samma matlag som Pennskaftet – pennskaft, det var den tidens skämtsamma beteckning på en kvinnlig journalist. Han ställer en fråga som har gått till mansplaininghistorien: ”Vilket vill Pennskaftet helst ha: rösträtt eller en ny hatt?” Hon svarar ilsket: ”Jag vill inte HA någondera delen. För jag vill FÖRTJÄNA till både rösträtt och hatt själv.”

Citatet säger mycket om den gängse historieskrivningen och om kvinnors ilska över hur den har brukat gå till. Allt för ofta har det fått heta att kvinnorna ”fick” rösträtt. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Rösträtten är, som ni alla vet, resultatet av en lång, envis och ibland farlig kamp som har bedrivits av flera generationer kvinnor och män. För kvinnornas del kom motståndet från alla håll, inte minst från de engagerade kvinnornas egna familjer. Berömt är den konservative justitieministern Hjalmar Hammarskjölds förslag att gifta män skulle tilldelas TVÅ röster eftersom de i egenskap av hustruns förmyndare skulle kunna avge även hennes röst.

Ändå kom rörelsen att bli en av våra riktigt stora utomparlamentariska rörelser. Ni har kanske sett fotografiet av Elin Wägner när hon står inför den enorma stapeln bestående av 30 band med 350 000 underskrifter till stöd för kvinnlig rösträtt?

Uppslutningen den gången var sannerligen imponerande, vilket gör det desto besynnerligare att så stora bitar av den här kvinnohistorien har sjunkit ned glömska. Vad beror det på? Förmodligen på att kvinnors rätt att organisera sig överallt och i alla tider har setts som ett hot och ifrågasatts. Så är det även i dagens Sverige där stödet till det civila samhällets kvinno- och jämställdhetsorganisationer är förbluffande svagt.

Detta demokratiår 2019 är därför ett bra tillfälle att påminna om det som globala studier slår fast; nämligen att fria och självständiga kvinnorörelser är den enskilt viktigaste garantin för kvinnors demokratiska rättigheter över hela världen.

Eller, som Selma Lagerlöf sa, när hon på den stora internationella rösträttskongressen 1911 i Stockholm pläderade för att det goda samhället bara går att förverkliga om kvinnorörelsen är med på tåget:

”Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra? Vi tror inte, att verket skall gå fort, men vi tror, att det vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår skapelse med mannen hjälp. Det stora mästerverket, den goda staten, skall skapas av mannen, då han på allvar tar kvinnan till sin hjälpare.”

 

Ulrika Kärnborg, ordförande Fredrika Bremer-förbundet

 

Orimligt att mammor straffas med lägre pension

Louise Lindfors och Erika Eriksson. Fredrika bremer förbunde. jämställdhet

Debattartikeln publicerades på SVT Opinion på Mors Dag söndagen den 31 maj 2015.

Idag är det Mors dag. Mor, mamma, morsan firas! Kanske för att hon ger omsorg och trygghet? Eller så används dagen mest som en anledning att umgås med nära och kära? Med modersrollen kommer ofta ett huvudansvar för familj, omsorg och hemarbete. Detta syns i statistik för uttag av föräldraförsäkringsdagar, uttag av föräldrapenning för vård av barn (vab) och tid som läggs på obetalt hemarbete. Dessutom tjänar kvinnor mindre än män och kvinnor arbetar mer deltid.

Som pensionssystemet ser ut idag är det den sammanlagda livsinkomsten som avgör den slutliga pensionen. Det innebär att pensionen påverkas av hur länge du arbetat och vilken lön du haft. Effekten blir ojämställda pensioner. Kvinnornas pensionstillgångar i det allmänna pensionssystemet är 86 procent av männens.

I SvD den 6 maj (läs här) stod att läsa om att dessa jämställdhetsproblem ska adresseras i ett delprojekt som riksdagens pensionsgrupp, med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll som ordförande, beslutat om. Då Fredrika Bremer Förbundet drivit ett projekt om jämställda pensioner under tre års tid välkomnar vi givetvis initiativet, men ser med oro på den otydliga formen och målsättningen för delprojektet.

Annika Strandhäll säger i artikeln: ”- Jämställda pensioner blir ett delprojekt i den pensionsöversyn vi gör. Det handlar om en djupare analys, att skaffa ett bättre underlag för vidare diskussioner”. Att frågorna adresseras i ett delprojekt, istället för genom andra mer etablerade politiska arbetssätt så som utredningar och kommissioner, kan tolkas som ett tecken på att pensionsgruppen ser jämställdhet som ett underordnat mål. Vi ser även med oro på att delprojektets målsättning är ”vidare diskussioner”, snarare än politisk handling. Fredrika Bremer Förbundet uppmanar Annika Strandhäll och pensionsgruppen att resultaten från delprojektet och dessa ”vidare diskussioner” omsätts i bindande och reformerande politiska initiativ för att skapa jämställda pensioner.

Det är av yttersta vikt att en utvärdering görs som särskilt undersöker hur pensionssystemet påverkar kvinnor respektive män. Därför ställer vi krav på att följande problemområden adresseras i delprojektet:
-Höjd garantipension. Allt för många har en pension som inte går att leva på. Enligt Pensionsmyndighetens statistik från år 2014 uppgick antalet pensionärer med garantipension till 776 600 personer och av dessa är 80 procent kvinnor.
-Individualiserad föräldraförsäkring. En individualiserad föräldraförsäkring skulle verka dubbelt för att förbättra kvinnors pensioner. Dels skulle samma avbrott under småbarnsåren gälla för kvinnors och mäns pensionsinbetalningar. Dessutom kan en individualiserad föräldraförsäkring stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden generellt, i och med att kvinnor och män kan förväntas vara föräldralediga i lika stor utsträckning.
-Tjänstepensionens omvända progressivitet. Idag har den allmänna pensionen, som alla får, ett tak. Taket innebär att höginkomsttagare överkompenseras genom tjänstepensionen på ett sätt som spär på skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner eftersom fler män än kvinnor är höginkomsttagare. Om inbetalningarna av den allmänna pensionen och tjänstepensionen skulle vara lika för höga och låga inkomster skulle pensionen fördelas mer lika mellan kvinnor och män.

Att bli mamma och bilda familj är säkert för de allra flesta en ynnest. Men det är orimligt och upprörande att vissa ska straffas med lägre pension för att de tar hand om familj och barn och diskrimineras och missgynnas på grund av sitt kön.

Louise Lindfors, ordförande för Fredrika Bremer Förbundet
Erika Eriksson, sakkunnig pressekreterare på Fredrika Bremer Förbundet

Läs debattartikeln här: http://www.svt.se/opinion/article2972057.svt