När blev egentligen preventivmedel lagligt? När blev det olagligt med hustru aga? När fick den eminente Selma Lagerlöf nobelpriset? Vi har svaret!

Under denna rubriken kan du få en snabblektion i viktiga årtal för jämställdhetspolitiska framsteg, häng med!

1632 – En skola för flickor grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius
1734 – Kvinnor får träffa avtal om giftermål, men måste fortfarande ha samtycke från sin far (giftoman)
1748 – Vetenskapsakademin får sin första kvinna, Grevinnan Eva De la Gardie-Ekeblad.
1773 – Konstakademin får sin första kvinna Ulrika Pasch.
           – Den första kvinnotidningen Hvad nytt? Hvad nytt? ges ut av Anna Hammar-Rosén
1842 – Obligatorisk folkskola införs för både flickor och pojkar
1845 – Lika arvsrätt införs för kvinnor och män
1846 – Näringsförbudet avskaffas
1853 – Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna
1858 – Ogift kvinna över 25 kan bli myndig om hon själv begär det i domstol. Gifter hon sig blir hon omyndig igen
1859Tidskrift för hemmet ges ut. Den får senare namnet Hertha
1861 – Högre lärarinneseminariet grundas
1864 – Mannen förlorar sin lagliga rätt att aga hustrun
            – Skråtvånget avskaffas och full näringsfrihet införs för både kvinnor och män
1870 – Kvinnor får ta studentexamen och studera vid universitet
1873 – Kvinnor får rätt att ta akademisk examen på universitet, dock inte teologisk eller högre juridisk
           – Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas.
1874 – Gift kvinna får rätt att bestämma över egen inkomst
1884 – Fredrika Bremer Förbundet bildas
           – Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder
1886 – Fredrika Bremer Förbundet startar en sjukhjelpskassa för bildade kvinnor, i synnerhet lärare
            – Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen bildas
            – Den första kvinnliga fackföreningen bildas av hemsömmerskor i Lund
1887 – Fredrika Bremer Förbundets stipendieinstitution stiftas
1903 – Landsföreningen för kvinnans rösträtt – LKPR – bildas.
1909 – Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteratur
1914 – Selma Lagerlöf blir den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin
1918 – Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk
1919 – Kvinnor får rösträtt och blir valbara*
1921  – Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i riksdagen
           – Gift kvinna blir myndig när hon fyller 21 år
            – Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken
            – Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.
1927 – Moderskapsförsäkring införs
           – Statliga läroverk öppnas för flickor med samma villkor som för pojkar
1931 – Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm
1935 – Lika pensionsålder för kvinnor och män
1937 – Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor
1938 – Bidragsförskottet införs
           – Preventivmedel blir tillåtna
1939 – Det blir olagligt att avskeda en kvinna för att hon trolovar eller gifter sig
1940 – Det blir olagligt att avskeda en kvinna vid graviditet och barnsbörd
1946 – Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av de särskilda kvinnolönerna
1947 – Barnbidrag införs
           – Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga statsråd
1950 – Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet
1951 – Kvinnor blir förmyndare för sina barn vid makens död
1958 – Kvinnor får bli präster
1960 – Lag om lika lön för lika arbete
1962 – Kvinnan kan välja vems efternamn hon vill ha vid giftermål
1964 – P-pillren godkänns i Sverige
1971 – Särbeskattning av makars arbetsinkomst införs
1974 – Föräldraförsäkring införs. Föräldrar får rätt att dela ledigheten vid barns födelse
1975 – FN:s första globala kvinnokonferens i Mexico City
          – Fri abort tillåten
          – Fria preventivmedel
1979 – Kvinnlig tronföljd
           – Kvinnojouren för misshandlade kvinnor startar i Alla Kvinnors Hus (Stockholm)
1980 – FN:s andra globala kvinnokonferens i Köpenhamn
           – Lag om jämställdhet
            – JämO (Jämställdhetsombudsmannen) inrättas
1982 – Kvinnan får själv bestämma om hon vill ta sitt eget namn eller mannens vid giftemål
            – Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs
1983 – Ny namnlag. Make får rätt att anta kvinnans efternamn
            – Kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal
            – Alla yrken blir öppna för kvinnor även inom försvaret
1983 – Alla yrken öppnas för kvinnor
1885 – FN:s tredje globala kvinnokonferens i Nairobi
1987 – Sambolagen
1987 – Särbeskattning av kapitalinkomst införs
1989 – Förlängd föräldraledighet införs
1992 – Ny lag om jämställdhet
1994 – Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 är 144 kvinnor
1995 – FN:s fjärde globala kvinnokonferens i Peking
           – Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen
1997 – Knappt 25 procent av antalet företagare är kvinnor
           – Kristina Odenberg blir första kvinnliga biskopen
1998 – Lagen om kvinnofrid
            – Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs
            – Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier
1999 – Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag
2000 – FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet
            – Nationellt råd för kvinnofrid inrättas i Sverige
2001 – Jämställdhetslagen förstärks och förtydligas vad avser bestämmelser om jämställda löner
           – Lag om likabehandling av studenter i högskolan
2002 – Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar.
            – 60 av dagarna reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas
2004 – En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken
            – Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet
2005 – Skärpt lagstiftning mot könsdiskriminering
2008 – Jämställdhetsbonus från Försäkringskassan till de som delar föräldraförsäkringen lika
2009 – Diskrimineringsombudsmannen bildas. (Av tidigare JämO, DO, HO och HomO)

Visste du att den första svenska kvinnan blir ledamot i vetenskapsakademien 1748 …
… men inte förrän 1987 blir den första svenska kvinnan vd i ett börsnoterat företag.