I Hertha 2011, som lanserades på Internationella kvinnodagen tisdag den 8 mars, tar vi upp allt från pojkkrisen i skolan och männens delaktighet i den feministiska kampen till systerskapet som strategi och räddning.

Ur innehållet:

Monica Gunne skriver sin kvinnohistoria

Barbro Hedvall berättar om rösträttskampens doldis Martina Bergman Österberg.

Ebba Witt Brattström om hur trött hon är på att hamna i facket för tantfeminsimens överjag.

Birgitta Wistrand om pojkarna som fortfarande tycks tro att de bara kan glida genom skolan.

Michael Kimmel säger att vi måste göra upp med den våldskultur som är orsaken till krisen för pojkarna i skolan.

Susanna Strömquist om den uppluckring mellan manligt och kvinnligt som pågår inom modevärlden.

Priset för det 48-sidiga numret av Hertha 2011 är 50 kr inkl. porto och tidningen kan beställas på kansli@fredrikabremer.se
 

Hertha 150 år (1859 - 2009)! För att fira det gav Fredrika Bremer ut ett jubileumsnummer som presenterades den 22 november 2009, då Fredrika Bremers 125-års jubileumsfest (1884-2009) firades i Stockholm!  

Ur innehållet i Hertha 2009:
Ebba Witt Brattström går till attack mot dagens unga feminister.
Eva Moberg skriver om kvinnorörelsens brist på strategi.
Kristina Hultman frågar sig om detta verkligen var vad Ellen Key drömde om.
Göran Greider uppmanar till hungerstrejk.
Maria Rankka vill att alla kvinnor skaffar sig fuck off money.
Monica Gunne tackar kvinnor som hjälper kvinnor.
Nalin Pekgul förklarar vart sextimmarsdagen tog vägen, Barbro Hedvall varför
kvinnosakskvinnan klädde sig så förfärligt fult och Gudrun Schyman varför hon inte deppar ihop.
Lars Jalmert berättar hur det känns att kallas könsförrädare och PM Nilsson undrar när matriarkatet ska ifrågasättas.
Ami Lönnroth frågar sig när feminismen övergick till att bli en privatsak och Ebba von Sydow avslöjar sanningen om bloggtjejerna som tjänar miljoner
Carina Burman ger en ny bild av den tuffa och champagneälskande Fredrika Bremer.
Lawen Mohtadi skriver om de invandrade kvinnorna som försvann hur historien. Camilla Wagner undrar hur länge näringslivet kan fortsätta blunda.

Möt också Amelia Adamo som ni aldrig sett henne. Gunilla Boëthius intervjuar Sveriges tidningsdrottning som öppenhjärtigt berättar om sin väg till makten. Och mycket, mycket mer på 148 fullmatade sidor. Priset inklusive porto är 100 kr och tidningen kan beställas på kansli@fredrikabremer.se
 

Herthas historia börjar 1859 då Sophie Adlersparre-Leijonhufvud startade Tidskrift för hemmet tillsammans med Rosalie Roos. Tidskriftens syfte var att höja kvinnan i andligt avseende, ge kunskap och insikter i första hand. Litteraturbevakning och debatt var huvudområden.

År 1884 när Sophie Adlersparre startade Fredrika Bremer Förbundet insåg hon att förbundet behövde ett eget pressorgan. Tidskriften bytte namn till Dagny och skulle följa förundets syfte "en sund och laga utveckling av arbetet för qvinnans höjande i sedligt och intellektuellt så väl som i socialt och ekonomiskt hänseende."

Lotten Dahlgren blev redaktör år 1891 och arbetade tillsammans med Klara Johanson, litteraturkritiker, med att ge ut tidskriften en gång i månaden.

År 1907, då rösträttsstriden började på allvar, blev tidskriften veckotidning och utgavs av den ekonomiska föreningen Dagny, där flera olika kvinnoorganisationer samarbetade med Fredrika Bremer Förbundet. Redaktör var då Ellen Kleman.

År 1912 fick Dagny en konkurrent då Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt - L.K.P.R. - började ge ut en egen tidskrift. Prenumeranterna minskade. Då fattade Fredrika Bremer Förbundet beslut att återigen ensam utge en tidskrift. Den fick namnet Hertha efter Fredrika Bremers roman från 1856, som pläderade för kvinnans myndighet och självbestämmande. Ellen Kleman fortsatte som redaktör men tidskriften ändrar nu inriktning och ägnar sig alltmer åt den viktiga bevakningen av olika politiska och lagstiftningsmässiga reformer på vägen mot den samhälleliga jämställdheten för kvinnorna.

Ellen Kleman tillsammans med Klara Johanson gav också ut en en samling av Fredrika Bremers brev i fyra band med en omfattande kommentar. Utgåvan gjordes mellan 1915 och 1920.

Litteraturbevakningen var även i fortsättningen en viktig del i Herthas innehåll. Under 1920-talet tillkom också den intensiva bevakningen av kvinnofrågor i riksdagen. Dessutom speglar tidskriften Fredrika Bremer Förbundets verksamhet, vid denna tidpunkt mycket omfattande. Förbundet drev flera yrkesinriktade skolor. Rimforsa och Apelryd var de största. Apelrydsskolan är idag en stiftelse där Fredrika Bremer Förbundet är huvudman. Verksamheten i lokala Fredrika Bremer-kretsar var också en angelägenhet för tidskriften liksom de årliga förbundsmötena.

År 1933 övertog Margareta von Konow redaktörskapet. Hon hade knappa resurser för sin tidskrift men deltog aktivt i olika opinionsbildande aktiviteter, bland annat för att främja kvinnorsyttranderätt i samhällsdebatten.

Årsbarn med Margareta von Konow var Kaj Andersson, legendarisk journalist som gick i Hjalmar Brantings "journalistskola" på tidningen Social-Demokraten under 1920-talet. Hon utsågs till Hertha-redaktör i slutet av 1940-talet då Fredrika Bremer Förbundet hade en storhetstid under bland andra Hanna Rydhs ledning. Kaj Andersson arbetade mycket för att göra tidskriften layoutmässigt attraktiv, hon drevs av en stark kvinnobildarambition och ville ge kvinnor ökade insikter bland annat i ekonomiska och sociala frågor.

Monica Boëthius tillträdde år 1957, början till en lång och framgångsrik journalistkarriär. Barbro Alving, en aktiv Fredrika i journalistiken, vägledde henne genom riksdagstryck och promemorior. Under dessa år rasade kvinnopräststriden intensivt och Hertha var ett viktigt forum för kvinnor som krävde lika rätt att predika Guds ord. I slutet av 1950-talet rasar äntligen de sista formella hindren för kvinnors yrkesverksamhet.

Hertha gavs ut som tidning fram till 1999 med bland annat Anita Widén som redaktör. Anita Widén har skrivit boken Fredrika Bremer - föregångare och förebild samt är vice ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier. Barbro Hedvall - ledarskribent på Dagens Nyheter - satt med i Herthas styrelse under 1990-talet och skrev då även en del artiklar för Hertha.

Hertha fanns som nättidning i början av 2000-talet med bland annat Kerstin Lundell som redaktör.