Feminismen visar på och vill förändra maktstrukturer knutna till kön. Det innebär bland annat att se att kvinnor som grupp har en underordnad roll och att med den insikten försöka ändra på det. Nationalencyklopedin skriver bl a: ”(...) den moderna feminismen, som omfattar en mängd olika riktningar, vars minsta gemensamma nämnare är övertygelsen om att vi lever i ett patriarkalt samhälle och åsikten att detta borde förändras.
 

"Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet." Nationalencyklopedin talar om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet och om formell och reell jämställdhet.

"Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet förbehållet förhållandet mellan könen. I politiska sammanhang avser termen jämlikhet ibland även individernas lika inflytande och lika sociala förhållanden." Källa; Nationalencyklopedin

Familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet. Medan det således alltid rör sig om mansdominans, kan graden och karaktären av kvinnoförtryck variera. Patriarkatet har varit utbrett i jordbrukande och boskapsskötande kulturer världen över och är fortfarande förhärskande i stora delar av Europa, Afrika, Mellanöstern, Syd- och Östasien samt Latinamerika. Allmänt. Samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män.
Norstedts ordböcker breddar definitionen: ”Patriarkat är ett samhällsskick där familjelivet och de familjerättsliga förhållandena präglas av att fadern har oinskränkt maktmyndighet. Att vara patriarkalisk är att vara faderligt välvillig men auktoritär och gammaldags faderlig (mot underlydande).”

Samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av kvinnor och där religionen är centrerad kring kulten av en modersgudinna. (...) Emellertid har antropologerna inte lyckats hitta ett enda exempel på faktiskt matriarkat, vare sig i historien eller nutiden. Ibland beskrivs matrilinjära och matrilokala samhällen som matriarkat, men härstamningsideologi och bosättningsregler har inget entydigt samband med politisk och ekonomisk makt. Även om matriarkatet aldrig har existerat kan det som idé ha betydelse för feministisk samhällsfilosofi.
 

Sexism

Nedvärdering av kvinnan på grund av hennes kön. Begreppet introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till begreppet rasism.
 

(Sp., ”manlig”), kännetecknad av machismo. Machismo: aggressivt manlighetsideal, särskilt förknippat med iberoamerikansk kultur. Det bygger på starkt uppdelade könsroller och frodas särskilt i urbana miljöer där män är arbetslösa och inte kan uppfylla sina traditionella plikter. Machismo karakteriseras av självsäkerhet, kvinnoerövringar, aggressivitet, styrka och charm.

ManschauvinismInställning hos män som anser att de är överlägsna kvinnorna. Termen uppstod inom kvinnorörelsen på 1970-talet. Jfr chauvinism; överdriven och fanatisk patriotism. Ordet härstammar från ”Chauvin” en skrytsam soldat i en fransk vådevill, vars förebild var N. Chauvin, en veteran från Napoleonkrigen. Senare har termen kommit att användas också för att generellt beskriva överdriven partiskhet för eller uppskattning av en viss grupp eller plats. Den kan även beskriva en överlägsen attityd gentemot andra, t ex manschauvinism.

Bitsk och aggressiv om flicka eller kvinna (som därför ibland kan uppfattas som frånstötande men ibland även som självständig och dylikt). Författarens not: vad kallas en bitsk och aggressiv man för?!

Lat., ’härkomst’, ’släkt’, ’stam’, ’kön’‚ ’art’, ’slag’. Inom biologisk klassifikation detsamma som släkte. Genus, term inom kvinnoforskningen, se Genussystem: Begrepp myntat i amerikansk antropologisk forskning under 1970-talet. Medan kön (eng. sex) är en biologisk term markerar genus (eng. gender) de socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan kvinnors och mäns status i samhället. Begreppet genus används i kvinnoforskningen vid analys av uppkomsten och effekterna av könshierarkin.

”(...) Idag används termen genusforskning för att betona att det inte bara är kvinnor som står i fokus, utan framför allt relationerna mellan kvinnor och män. Inte minst för att könens egenskaper och uppgifter utformas i relation till varandra. Det som anses kvinnligt är vanligen motsatsen till det som anses manligt och vice versa. Därför innebär genusforskning också att mannen och manligheten problematiseras till skillnad från traditionella forskningstraditioner där mannen utgjort ’normen’ och kvinnan betraktats som avvikande. Frågor om kön, genus och makt problematiseras också. Det kan t ex handla om att studera vilken typ av behandling kvinnor och män får vid samma sjukdomstillstånd eller att studera hur fördelningen av hemarbetet ser ut inom familjen. Genusforskningen kan också ses som en övergripande term för en rad olika typer av forskning; kvinno-, mans-, köns-, och feministisk

forskning.”

”Flicka lilla, här har du ditt liv. Ingen annan lever det åt dig” Marianne Fredriksson, Britta HanssonUtdrag ur boken Förhandla, KVINNA! 2:a upplagan, författare; Ann Falkinger.