För den generation som vi kallar unga vuxna har sociala medier funnits med från start, och är en lika självklar arena för aktivism som gator, föreningslokaler eller tidningssidor. Vi har pratat med tre unga människor som använder TikTok och andra sociala medier för att få ut sina budskap.

“Det är inte så många 15-åriga killar som följer feminister på Instagram.”                                Oliver Mellberg har över 113 000 följare på TikTok och utgår i sina inlägg från tankar om machokultur och feminism. Han lägger ut videos om allt från våldtäktskultur och övergrepp i nära relationer till samhällsnyheter, politik och maskulinitetsnormer. Han skrev till en början mer spritt om feminism och rasism, men insåg snart att machokultur och maskulinitetsnormer var en bra utgångspunkt.                                                                                                                                                      – Om det är något jag kan uttala mig om så är det machokulturer, och det leder in på både feminism och rasism.

Oliver känner att han fyller ett tomrum på sociala medier, inte minst för killar i 12-15-årsåldern, som är en av hans största målgrupper.                                                                                                             – Helt ärligt, män tenderar att inte lyssna på kvinnor i många fall. Och det är inte så många 15-åriga killar som följer feminister på Instagram, eller lyssnar på feministiska poddar. Där kände jag att jag som kille kunde ha något viktigt att tillföra.

Och TikTok är bra för att nå ut till många, men kanske inte för att gå på djupet. Å andra sidan måste diskussionen anpassas just när man pratar med unga killar, som kanske inte är så insatta från början.                                                                                                                                                             –  Då blir det ju så att jag skrapar på ytan av vad feminism och machokultur är, för att de ska kunna ta in det. TikTok en bra kanal att gå igenom för att det inte är jättesvårt att få något att bli viralt.

Och han når fram till målgruppen, det visar sig inte minst genom meddelanden från unga killar som berättar att han fått dem att våga vara sig själva. På sociala medier existerar man dock inte utan att även få kritik, i Olivers fall från ganska olika håll. Till viss del från män som helt enkelt ser machokultur som ett påhitt, och feminism som något negativt.                                                               – Såna personer tycker jag det är lätt att skita i. Samtidigt vet jag att jag själv har varit där, att jag inte sett dessa sakerna tidigare. Det är säkert på många vis så att jag fortfarande inte ser allt.

Det kan även komma kritik som är jobbigare att ta emot, av mer pålästa feminister. Om han exempelvis tar upp något som han missuppfattat:                                                                                       – Det är klart att den kritiken tar man in. Den är mer befogad. Jag har inget emot att någon pekar på vad jag gör fel eller borde göra annorlunda, det är det som fått mig att tänka till mest.

Två poddtips från Oliver:

  • Machokulturen av Atilla Yoldas
  • Dålig stämning av Lady Dahmer och Fayme Elmén.

 

“Jag hoppas att ingen pojke någonsin kommer behöva stå emot saker som jag behövt stå emot.”                                                                                                                                                Georg Beniaminov startade i våras podcasten Svennepodden tillsammans med en vän, och började samtidigt prata om allt från rasism, sexism och homofobi till segregation och transfobi på TikTok. I dag har han har över 309 500 gilla-markeringar på TikTok, som blir ett komplement till podden och ett sätt att nå fler.                                                                                                                           – I podden har jag jättemycket tid att prata om det jag vill prata om, men det är svårt att nå ut till många. På Tiktok må man bara ha 15 sekunder men det är så lätt att nå ut till hundra tusen personer, säger Georg, som använder Tiktok för att bygga en följarskara, som sedan kan få upp ögonen för podden som fördjupar sig mer i varje ämne.

Han använder bland annat specifika hashtaggar på sina videos för att appens algoritm ska pusha hans innehåll till personer som inte är feminister utan kanske snarare meningsmotståndare.             – Då får man otroligt mycket hat. Det är vita heterosexuella män som jag får mest kritik av, alltid. Framförallt i min ålder, det handlar också om en jargong bland tonårspojkar där man ska objektifiera kvinnor och så vidare. Det är framförallt dem jag vill nå ut till också, för oftast står kvinnor redan upp för feminism och mot rasism och homofobi.

Unga människor idag är splittrade, och det blåser tydliga vindar mot rasism och populism, menar Georg, som dock hoppas på generationen under honom.                                                                           – De som är något yngre än mig är mycket mer öppna och accepterande, det är faktiskt väldigt skönt att se. Jag hoppas att ingen pojke någonsin kommer behöva stå emot saker som jag behövt stå emot på grund av machokultur, rasism och andra saker.

Georg har alltid pratat om rasism, något han redan från ung ålder varit utsatt för. Han växte upp på landet i vad han beskriver som en konservativ håla, och trodde att problemet låg i att han själv var konstig, snarare än i fördomar och stereotyper. Desto äldre han blivit desto mer har han sett problematiska strukturer i samhället. Att motverka segregation är därför ett av de ämnen han oftast lyfter.                                                                                                                                                           – Det är otroligt viktigt att inte stigmatisera de invandrartäta förorterna, de porträtteras redan orättvist i media. Det bidrar bara till mer fördomar, och sedan mer rasism mot svenskar med invandrarbakgrund.

Uppskattning och positiva reaktioner får han oftast från dem vars röster han lyfter, dem som själva är marginaliserade.                                                                                                                                   – Många med utomeuropeisk bakgrund som tackar för att jag lyfter att slöjförbud är islamofobi, eller att man inte ska använda n-ordet. Det är också otroligt många LGBTQ-personer som hör av sig. Jag blir så glad när en ung transperson skriver och bara ‘tack för att du lyfter upp det här, vi behöver fler killar som dig’.

Två tips från Georg:

  • Instagramkontot @TNKVRT (har även podd: TNKVRT med Danny & Ina)
  • Instagramkontot @feminist

 

“Jag fick mycket dödshot och fick byta nummer.”                                                                            Maja Ljungqvist började först prata om samtycke, sexuella övergrepp i nära relationer och feminism på Instagram men skaffade ett TikTok-konto i början av 2020. Hon lade upp en video på skämt som fick mycket uppmärksamhet. Idag har hon över 22 000 följare på TikTok.

Hon gör inlägg som utgår från statistik, med viljan av att påverka hur samhället ser på sexuella övergrepp och trakasserier. Hon gillar plattformen för att den är lätt att använda och når ut till många unga som hon tycker borde få mer kunskap om utsatthet i nära relationer.

Själv väljer hon att vara öppen med sina egna upplevelser, ett sätt att visa sårbarhet.                          – Jag blev själv utsatt när jag var 15 år gammal, och man känner sig väldigt ensam i de känslorna. Jag fick ingen rättvisa, och då utövar jag min typ av rättvisa genom att hjälpa andra. Man tänker alltid att ’det kommer aldrig hända mig’.

Men att prata om vad man själv varit med om är tungt. Det upplevde Maja tidigt, inte minst i och med det hårda tonläge som inte sällan är en del av sociala medier. Hon har fått dödshot av unga killar som ser henne som manshatare, har varit tvungen att byta nummer och fått kommentarer om att hon ljuger för att få visningar.                                                                                                                 – I början var det jävligt tungt. Jag fick mycket dödshot och fick byta nummer, det var faktiskt läskigt. Jag kan förstå att vissa blir rädda och tystnar. Men det beror också på algoritmen, om en video hamnar hos en meningsmotståndare så blir det inte ett så vackert kommentarsfält.

För det mesta får hon dock positiva gensvar. Personer som hör av sig för att berätta hur hon hjälpt dem i olika situationer, som att våga säga nej när de inte vill eller upplysa sin partner om att de faktiskt försöker tjata till sig sex. Flera tjejer har skrivit på Instagram till Maja om sina historier, men det finns även pojkvänner till tjejer som varit utsatta som hör av sig, och äldre kvinnor. En äldre kvinna som blivit änka efter många års äktenskap hörde av sig och berättade att hon tänkt tillbaka på hur den sexuella relationen sett ut.                                                                                             – Hon berättade att hon insett att hon aldrig fick tycka till, hon fick aldrig samtycka. Hon ville inte kalla det övergrepp men något var det, ’jag ville aldrig när han ville’ skrev hon. En sådan historia tror jag att fler behöver höra. Jag har inte haft en enda person som hört av sig och sagt att de varit med om en överfallsvåldtäkt.

Bilden av en våldtäkt utgår fortfarande mestadels från överfall, utomhus, på en fest, efter en utekväll eller på en festival. Maja vill lyfta det faktum att våldtäkter och övergrepp i  nära relationer kan kännas som en sorts hjärtesorg:                                                                                                                – Det är ju inte bara någon som du litar på jättemycket som skadar dig, utan det finns också den här tanken om ifall det bara var ett missförstånd, en möjlighet som samhället fortfarande lyfter fram i stor utsträckning. Att ens inse att jag blev våldtagen av en människa som jag älskade, öppnade upp mig för och brydde mig mycket om – det tar jättelång tid. Man vill heller inte vara det där offret.

Två tips från Maja:

  • Podden Alla våra ligg av Amanda Colldén och Anna Dahlbäck
  • Tjejjourens hemsida tjejjouren.se

TEXT: Elsa Hilltorp  BILDER: Privat

 

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA 2020 – världens äldsta feministiska tidning och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett mail till kansli@fredrikabremer.se där du uppger adressen dit du vill att tidningen/tidningarna ska skickas. Betalning sker sedan via Swish eller BG.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Blir du ny medlem och betalar ditt medlemskap under december får du även 2020 års Hertha hemskickat i brevlådan som en extra julklapp!

Bli medlem här