Yasmin Barrios på Stockholms gator vid hennes Sverigebesök 2017. Att röra sig fritt utan beväpnade vakter och poliser omkring sig är inget hon är bortskämd med.   

Mot alla odds har Yassmín Barrios utdömt straff till samhällets toppskikt – militärer, präster, diktatorer. Hon vittnar om en hårdare tillvaro för den som står bakom ett oberoende rättsväsende i Guatemala. Själv har hon utstått både granater, skottlossning och förföljelse – utan att tveka en sekund på sitt yrkesval.

I Mars 2001 hade Yassmín Barrios precis satt sig ner för att äta middag när smällen kom. Den var öronbedövande. När hon strax efter kände krutdoften förstod hon att hennes liv var i fara. Någon hade kastat in två granater i trädgården framför huset där hon bor med sin mamma, sin hushållerska och hennes familj. Hon hade blivit van vid hot och levde med ständigt polisskydd. Men det här var något annat. Den idag 57-åriga guatemalanska domaren har vigt sitt liv åt rättvisan och på vägen blivit en nagel i ögat på de allt mer korrupta makthavarna i Guatemala. Trots att rättvisa alltid varit en stark kompass i hennes liv, var det ingenjör hon drömde om att bli när hon växte upp tillsammans med sin ensamstående mamma. Den utbildningen krävde heltidsstudier och Yassmín Barrios behövde jobba för att få ihop till den lilla familjens försörjning. Istället blev det juristlinjen. En halvtidsutbildning som möjliggjorde att hon samtidigt kunde arbeta som lågstadielärare.

Mitten av 90-talet var en tid av framtidstro för Guatemala. Inbördeskriget som pågått från 1960 var slut och en ny konstitution skulle på plats. FN hade stor närvaro i landet och Yassmín Barrios, som nu var färdig advokat, hade flera uppdrag för FNs utvecklingsprogram UNDP. Då lanserades en ny domarutbildning i landet, med flera internationella föreläsare och finansiärer. Yassmín Barrios såg en annons och sökte.                                                                                                                     – Jag testades från huvudet ner till tåspetsarna, säger hon och ler vid minnet. Hon klarade testerna och tog sin domarexamen med högsta betyg och innan bläcket på avgångsbetygen hunnit torka utsågs hon till assisterande domare 1996.

Det var i den rollen hon attackerades i sitt hem. En naturlig reaktion hade kanske varit att bli rädd, men känslan som tog tag i henne efter att middagen blivit förstörd var ilska.                                       – Polisen skrek att jag skulle släcka alla lampor, men jag vägrade gömma mig. Istället ringde jag en vän och bad henne kontakta media. Jag informerade pressen om att de som försökt ta mitt liv troligen skulle lyckas förr eller senare och att det var viktigt att de förstod att jag bara försökte göra mitt jobb.

Bombattentatet ägde rum dagen innan rättegången mot tre militärer och en präst skulle
inledas. De stod åtalade för mordet på den katolske biskopen och människorättsaktivisten Juan José Gerardi, som fått sin skalle krossad av en sten i sitt garage. Två dagar innan mordet hade biskopen, i egenskap av ordförande för sanningskommissionen, avlagt en rapport om de brott mot mänskliga rättigheter som begåtts under det 36 år långa inbördeskriget. Och nu skulle mördarna ställas inför rätta.                                                                                                                             – Jag sov inte mycket den natten, men morgonen efter klädde jag på mig och gick till jobbet precis som vanligt. Rättvisan måste segra.                                                                                                            Gärningsmännen dömdes och Yassmín Barrios avancerade från assisterande domare till domare. Guatemala är ett sagolikt vackert land, med enorma naturtillgångar. Men omfattande korruption och straffrihet bidrar till ett lågt förtroende för staten och försvagar institutioner och civilsamhällets möjligheter att verka.

För att motverka detta lät FN:s antikorruptionsorgan i landet, CICIG, inrätta fyra särskilda Högriskdomstolar 2009. De hade till uppgift att ta upp de fall som rör droghandel, penningtvätt, mord och brott mot mänskliga rättigheter. Alltså de svåraste fallen. Och de farligaste. Yassmín Barrios var en av de första domarna att bli ordförande för en sådan högriskdomstol. Mordhot blev en del av vardagen.                                                                                                                                            – Jag hade god förståelse för vad som krävdes av mig kompetensmässigt, men jag var absolut inte förberedd på hur farligt jobbet som domare var.

Yassmín Barrios har haft polisskydd sedan 2001 och sedan 2013 har hon även beväpnade vakter från domstolsväsendet vid sin sida dygnet runt. Trots det blev hon utsatt för bombattentatet 2001 och hotet mot hennes liv hänger över henne än idag.                                                                                  – De patriarkala strukturerna blev allt tydligare. Kritiken mot mig handlade inte så mycket om mitt arbete utan hur jag var som kvinna. Det är få kvinnor på höga positioner inom staten och att en kvinna kan döma män blev för svårt för vissa, säger hon.

Den 10 maj 2013 var inte bara Mors Dag i Guatemala. Det var också dagen då Yassmín Barrios, nu ordförande för en av högriskdomstolarna, dömde den före detta diktatorn Efraín Ríos Montt för folkmord och brott mot mänskligheten. Han ställdes som ansvarig för 1 771 mord på civila från etniciteten maya ixil från kommunerna Nebaj, Chajul och Cotzal. Domen blev 80 år i fängelse.

Bara tio dagar senare rev författningsdomstolen upp domen. Yassmín Barrios upplevde att motståndet mot henne ökade och advokatsamfundet hotade med att dra in hennes domarlicens. Det hände aldrig, men hon märkte att hon tilldelades färre och mindre uppseendeväckande fall.

Fram till februari 2016. Då hon fick ett nytt ärende på sitt bord. En grupp kvinnor från urfolket maya q’eqchi’ i Sepur Zarco gjorde en anmälan mot militären. Efter att deras män krävt att få papper på att de ägde landet de brukade försvann de och kom aldrig tillbaka. Byn gjordes om till rekreationsläger för militären och kvinnorna förslavades, våldtogs och torterades av Guatemalas armé. Yassmín Barrios dömde två militärer till 120 respektive 240 års fängelse för sexuellt våld, brott mot mänskligheten, mord och försvinnanden. Domen var unik. Aldrig förr hade sexuellt våld angivits som en krigsstrategi. En seger för mänskliga rättigheter, men som också skaffade Yassmín Barrios ännu fler mäktiga fiender.

Yassmín Barrios vittnar om en allt hårdare tillvaro för alla som vill upprätthålla ett oberoende rättsväsende i Guatemala.                                                                                                                                 – Militären, politiker och företagare i det här landet behöver förstå att de måste backa undan och låta oss göra vårt jobb, säger hon till Hertha.

För sitt mod har hon prisats mångfaldigt. Bland annat har hon utsetts till hedersdoktor av Oslos Universitet, fått ta emot International Women of Courage Award av Michelle Obama och mottagit Civilkuragepriset av amerikanska The Train Foundation.

Ära och berömmelse är förvisso trevliga inslag i den annars ganska bistra vardagen för Yassmín Barrios, men det är inte därför hon går upp på morgonen.                                                                        – Jag har blivit utsatt för granater, skottlossning, förföljelse och hån, men jag kommer aldrig att sluta. Jag vill bara tjäna mitt land och min Gud, säger hon och ber om omvärldens uppmärksamhet:                                                                                                                                                  – Ni kan sätta press på staten och observera rättegångar. Vi domare är också människor och det gör all skillnad i världen om ni står bakom oss.

TEXT: Camilla Wagner   FOTO: Linda Flood, Arbetet

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA 2020 – världens äldsta feministiska tidning och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett mail till kansli@fredrikabremer.se där du uppger adressen dit du vill att tidningen/tidningarna ska skickas. Betalning sker sedan via Swish eller BG.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Blir du ny medlem och betalar ditt medlemskap under december får du även 2020 års Hertha hemskickat i brevlådan som en extra julklapp!

Bli medlem här