Kära riksdagsledamöter, kära demokratikämpar!

Den 9 september 2019, 100 år efter riksdagens beslut om kvinnors rösträtt i Sverige, talar Fredrika Bremer-förbundets ordförande Ulrika Kärnborg vid den sekulära högtidsceremonin i samband med riksmötet öppnande. Här får även du som inte var bland de 110 personer som samlats i Konstakademins lokaler på Fredsgatan, möjlighet att ta del av talet.

”Det var en gång en flicka som växte upp, lite oansenlig, grå och halt, i mitten av en stor barnaskara på den värmländska landsbygden. Hennes barndom utspelade sig under den oscariska eran – en tid i svensk historia då begåvade kvinnor stötte på särskilt hårt motstånd – och hennes familj kämpade med kroniskt dålig ekonomi. Ändå lyckades den här flickan bli en av landets genom tiderna mest framgångsrika författare, den första kvinnan på parnassen och till sist även mottagare av Nobelpriset i litteratur.

Låter det inte mirakulöst?

Jo, Selma Lagerlöfs öde, för ni har väl redan gissat den lilla flickans namn, blev lika fantastiskt som intrigen i hennes debutroman ”Gösta Berlings saga”. Lagerlöf var ju en författare som bröt mot regler. Hon använde legender och myter i en tid när många hade börjat se ned på sagoformen. Hon levde samkönat trots att homosexualitet var det största tabut. Med tiden kom hon att bli en tung auktoritet i politiska frågor, trots att kvinnor under större delen av hennes karriär inte ens hade rösträtt.

Hur kunde hon klara allt detta? Och varför just hon?

Ett svar är att Lagerlöf, förutom enorm talang och en viljestyrka som nästan var skrämmande, också hade tajming. Hon hade turen att födas in i en tid då kampen för lika rättigheter ledde till att kvinnor också för första gången kunde ge sig ut i offentligheten.

I år firar vi att vår demokrati fyller 100 år. Det är alltså ett sekel sedan kvinnorna i Sverige blev fullvärdiga medborgare och det var Agda Montelius och Gertrud Adelborg från Fredrika Bremer-förbundet som lämnade över den första petitionen om kvinnlig rösträtt. 1910 skrev feministen Elin Wägner den sedermera klassiska romanen Pennskaftet. I boken förekommer en ironisk kamrer som ingår i samma matlag som Pennskaftet – pennskaft, det var den tidens skämtsamma beteckning på en kvinnlig journalist. Han ställer en fråga som har gått till mansplaininghistorien: ”Vilket vill Pennskaftet helst ha: rösträtt eller en ny hatt?” Hon svarar ilsket: ”Jag vill inte HA någondera delen. För jag vill FÖRTJÄNA till både rösträtt och hatt själv.”

Citatet säger mycket om den gängse historieskrivningen och om kvinnors ilska över hur den har brukat gå till. Allt för ofta har det fått heta att kvinnorna ”fick” rösträtt. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Rösträtten är, som ni alla vet, resultatet av en lång, envis och ibland farlig kamp som har bedrivits av flera generationer kvinnor och män. För kvinnornas del kom motståndet från alla håll, inte minst från de engagerade kvinnornas egna familjer. Berömt är den konservative justitieministern Hjalmar Hammarskjölds förslag att gifta män skulle tilldelas TVÅ röster eftersom de i egenskap av hustruns förmyndare skulle kunna avge även hennes röst.

Ändå kom rörelsen att bli en av våra riktigt stora utomparlamentariska rörelser. Ni har kanske sett fotografiet av Elin Wägner när hon står inför den enorma stapeln bestående av 30 band med 350 000 underskrifter till stöd för kvinnlig rösträtt?

Uppslutningen den gången var sannerligen imponerande, vilket gör det desto besynnerligare att så stora bitar av den här kvinnohistorien har sjunkit ned glömska. Vad beror det på? Förmodligen på att kvinnors rätt att organisera sig överallt och i alla tider har setts som ett hot och ifrågasatts. Så är det även i dagens Sverige där stödet till det civila samhällets kvinno- och jämställdhetsorganisationer är förbluffande svagt.

Detta demokratiår 2019 är därför ett bra tillfälle att påminna om det som globala studier slår fast; nämligen att fria och självständiga kvinnorörelser är den enskilt viktigaste garantin för kvinnors demokratiska rättigheter över hela världen.

Eller, som Selma Lagerlöf sa, när hon på den stora internationella rösträttskongressen 1911 i Stockholm pläderade för att det goda samhället bara går att förverkliga om kvinnorörelsen är med på tåget:

”Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mera än vi. Hur skall vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra? Vi tror inte, att verket skall gå fort, men vi tror, att det vore synd och dårskap att avvisa vår hjälp. Det lilla mästerverket, hemmet, var vår skapelse med mannen hjälp. Det stora mästerverket, den goda staten, skall skapas av mannen, då han på allvar tar kvinnan till sin hjälpare.”

 

Ulrika Kärnborg, ordförande Fredrika Bremer-förbundet

 

Kvinnokampens betydelse för demokratiarbetet- Ulrika Kärnborg talar vid riksmötets öppnande

Ulrika Kärnborg, Fredrika Bremer-förbundets ordförande, har inbjudits som huvudtalare vid den sekulära högtidsstunden i samband med riksmötets öppnande den 10 september.

– Det känns som en stor ära att få göra detta i år när vi firar demokratin att demokratin fyller 100 år, säger Ulrika Kärnborg. Jag kommer självklart att lyfta rösträttsrörelsens och kvinnokampens roll i historien, och enorma betydelse vi har haft för demokratiarbetet.

Högtidsstunden som arrangeras av förbundet Humanisterna genomförs innan riksdagsledamöter och riksdagens gäster samlas till ceremonin i riksdagshuset. Samtliga gäster som bjuds in av Riksdagsförvaltningen kan välja mellan den sekulära högtidsstunden på Konstakademien eller en gudstjänst i Storkyrkan.

Temat för årets högtidsstund är demokrati och förutom Fredrika Bremer-förbundets ordförande Ulrika Kärnborg talar också Marcin de Kaminski, Civil Rights Defenders, och för musiken står Rickard Söderberg.

Den sekulära högtidsstunden genomförs tisdagen den 10 september, kl 12:00, på Konstakademien, Fredsgatan 12 (mingel med lättare förtäring från kl. 11.30). Journalister är välkomna att bevaka den sekulära ceremonin i sin helhet. Anmälan till ulf.gustafsson@humanisterna.se

 

För ytterligare information:

Lisa Minnhagen – verksamhetsledare Fredrika Bremer-förbundet

Telefon: +46 (0) 732 55 44 00
e-post: lisa@fredrikabremer.se

 

Sök praktik på Sveriges äldsta jämställdhetsförbund

Vill du lära dig mer om opinionsbildning och kommunikation? Är du intresserad av jämställdhetsfrågor? Söker du praktik till hösten? Sök då till oss!

Fredrika Bremer Förbundet är Sveriges äldsta jämställdhetsförbund. Vi samlar engagerade medlemmar i våra lokalföreningar runt hela landet och driver opinionsbildande och folkbildande verksamhet för jämställdhet. Dessutom ger vi ut en av världens äldsta feministiska tidskrifter Hertha.

Som praktikant hos oss medverkar du i den löpande verksamheten, vårt kommunikationsarbete och är delaktig i organisationens projekt. Du får även möjlighet att delta i arbetet med Hertha. Vi ser gärna att sökande har kompetens eller intresse inom kommunikation eller projektledning men viktigast är ett brinnande engagemang för jämställdhet.

Praktiktjänstgöringen är varierande och innefattar även medlemskontakt och hantering av medlemsregister, arbete med våra stiftelser och att driva projekt och uppgifter som rör vårt medlemskap i Sveriges Kvinnolobby.

Praktikplatsen är oavlönad och bör vara en del av din utbildning. Vi ser helst att du förlägger en hel termins praktik hos oss.

Kvalifikationer:

  • Engagemang för kvinnors mänskliga rättigheter
  • Kunskap om genusfrågor
  • Kunskap i kommunikation, webb och sociala medier
  • Kan uttrycka dig väl i skrift
  • Erfarenhet av föreningsliv/ideell verksamhet är önskvärt

För frågor och mer information kontakta kansliet på kansli@fredrikabremer.se. Du kan även nå oss på telefonnummer: 0732–554400.

Skicka din ansökan med CV och personligt brev till kansli@fredrikabremer.se senast 26 april!

Årsmöte 11 maj 2019

Välkommen på Fredrika Bremer Förbundets årsmöte 2019 i Stockholm

Varmt välkommen på Fredrika Bremer Förbundets årsmöte som arrangeras på Ersta Konferens i Stockholm den 11 maj.

Ersta Konferens ligger vackert beläget på Södermalm med utsikt över hela Stockholm. Konferenslokalen ligger 3,5 kilometer från Stockholms Central och tre minuter med buss från Slussen. Årsmötesdagen inleds med en gemensam lunch kl. 13.00. Förhandlingarna pågår från kl. 14.00-18.00 och avslutas med ett trevligt mingel kl. 18.00-19.00.

Förbundet står för mat, dryck och resor till Stockholm för dig som reser längre än 10 mil enkel resa (upp till max 1000 SEK/person tur och retur). Förbundet kommer även bekosta övernattning för en representant från respektive krets. Tyvärr har vi inte möjlighet att bekosta övernattning för samtliga medlemmar. Om du vill rösta via fullmaktsröst kan du kontakta kansli@fredrikabremer.se och be om en blankett som du sedan ger till det ombud från din krets som deltar.

Resan bokar du själv och pengarna får du tillbaka genom en ifylld reseräkning som delas ut i mötet, så se till att spara alla kvitton. Var gärna ute i god tid och boka klimatsmart!

Skriftliga motioner och nomineringar till BRA-pris och Årets Fredrika (dessa kan även nomineras i mötet) ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 18 mars. Mejla handlingarna till kansli@fredrikabremer.se.

Anmäl dig senast 31 mars via Föreningshusets ”Min sida”. 

Om du har några frågor mejla kansli@fredrikabremer.se eller ring 0732-554400.

Årsmöteshandlingar skickas ut via epost till alla anmälda ombud i april.V

Varmt välkommen!

Idag uppmärksammar vi på dagen 100 år sedan startskottet för kvinnlig rösträtt!

Hurra Hurra!

Den 17 december är det tillfällig flaggdag för att uppmärksamma införandet av den allmänna och lika rösträtten i Sverige för 100 år sen!

Beslutet om införandet av allmän och lika rösträtt gjordes den 17 december 1918 och var startskottet för lagförändringarna som gjorde kvinnlig rösträtt möjlig. Rösträtten regleras i grundlagen och därför krävdes det att två beslut om lagändring fattades av två olika regeringar med ett riksdagsval emellan.

När det första beslutet om grundlagsändring gjordes 1919 så tog kvinnorna det som en seger, sedan dröjde det till 1921 till det slutgiltiga beslutet om grundlagsändring gjordes och kvinnor äntligen fick rösträtt. Regeringsbeslutet 1918 var det som gjorde detta möjligt!

Vill du lära dig mer om viktiga jämställdhetsreformer? FBF driver just nu ett spännande föreläsningsprojekt om jämställdhetshistoria, läs mer här!

Välkommen att träffa Dorotea Bromberg!

Bokförläggaren Dorotea Bromberg är känd för de flesta. Många har lyssnat på och uppskattat hennes sommarprat i radio,1983 och 2004. Det är därmed med stor glädje som vi hälsar henne välkommen att berätta om sitt liv och sina gärningar för oss Fredrikor i Stockholm/Uppsala kretsen.

Dorotea flydde från antisemitiska förföljelser i Polen och kom till Sverige med sin far 1970. Blott fem år senare grundade de tillsammans bokförlaget Brombergs. Förlaget har under årens lopp givit ut böcker av fyra författare som senare tilldelats Nobelpriset i litteratur, senast 2003 års pristagare J.M. Coetze.

Kom och lyssna på Doroteas berättelse och hennes långa erfarenhet av att jobba som bokförläggare.

 

VARMT VÄLKOMNA!

5 december 2018 kl. 18-19:30 ca

Plats: Roslagsgatan 20A Stockholm

Antalet platser är begränsat – först till kvarn gäller

Pris: 50 kr för kaffe/te och smörgås

Nytt nummer av världens äldsta feministiska tidskrift Hertha!

I dag släpps det senaste numret av Hertha. Höstnumret 2018 har tema Utbildning. Bland texterna finns en artikel om föregångaren Ellen Fries, samt ett reportage om abortmotståndet bland nationalistiska politiker. Medverkar i numret gör bland andra Fatima Bremmer och Ingegerd Palmér.

Tidskriften Hertha, med anor från 1859, är världens äldsta feministiska tidning. Tidningen ges ut två gånger om året av Fredrika Bremer Förbundet.

Hertha levereras till förbundets medlemmar och går att köpa för 80 kronor per nummer inklusive porto. Kontakta kansli@fredrikabremer.se för att beställa ditt exemplar.

Läs mer om Hertha här.

Hertha finns även som blogg. I bloggen återpubliceras texter ur Herthas långa historia.

Läs Herthabloggen här.

Om Hertha: 
Hertha är världens äldsta feministiska tidskrift och har anor tillbaka till 1859 då den gick under namnet ”Tidskrift för hemmet”. Namnet Hertha antogs år 1914 och härstammar från Fredrika Bremers roman med samma namn. Tidningen har sedan start publicerat artiklar inom aktuella sociala, kulturella, ekonomiska och etiska frågor samt artiklar med tydligt fokus på jämställdhet och feminism. Tidskriften har funnits i över 150 år och ges sedan 2015 ut två gånger om året.

Nu finns Adam Berit i posterformat!

Idag lanseras en helt ny posterkollektion där fem formgivare, typografer och illustratörer tolkat Adam Berit – Fredrika Bremer Förbundet och Rättviseförmedlingens förslag på ett nytt bokstaveringsalfabet.

Först ut är Tom Hedqvist, Sara Edström, Göran Söderström, Nathalie Ruejas Jonson och Owe Gustafson som alla tagit sig an det nya bokstaveringsalfalfabetet visuellt, för att sen bli flera.

Resultatet är en unik kollektion postrar för dem som vill börja bokstavera för ökad jämställdhet och representation, som passar lika bra i klassrum som vardagsrum eller barnrum. Postrarna kommer säljas på Designtorget och finns tillgängliga på Designtorget.se.

Fredrika Bremer Förbundet och Rättviseförmedlingen presenterade i september ett förslag på ett nytt bokstaveringsalfabet. Det svenska bokstaveringsalfabetet består sedan 1891 enbart av mansnamn. Adam Berit är ett nytt alfabet, för 2018 och framåt som låter lite mer som Sverige ser ut.

Läs mer om Adam Berit och se alla postrar här.

Säkra ditt exemplar på Designtorget.se.

Uttalande inför FN:s 63:e Kvinnokommission

11-22 Mars är det dags för den 63:e upplagan av FN:s internationella toppmöte för kvinnors rättigheter och förberedelserna inför mötet är i full gång

Kvinnokommissionen är det tillfälle då FN:s medlemsländer samlas i högkvarteret för att sätta mål och formulera konkreta åtgärder för att främja kvinnors rättigheter världen över. Temat för Kvinnokommissionen 2019 är “Sociala skyddssystem, tillgänglighet av offentlig service och hållbar infrastruktur för jämställdhet och stärkande av kvinnor“. Fredrika Bremer Förbundet har tillsammans med Sveriges Kvinnolobby skrivit ett uttalande kring vad vi anser att FN måste fokusera på för att uppnå Sociala skyddssystem, tillgänglighet av offentlig service och hållbar infrastruktur för jämställdhet och stärkande av kvinnor.

Ladda ner uttalandet som PDF här: Statement for CSW 2019